Elin Sonja Johansson

Detta året har varit helt otroligt. Självklart har det varit både bra och dåliga saker, positiva och negativa perioder. Men så är väl varje år, eller hur? Men det känns som att jag har hunnit med så himla mycket och ändå har det gått väldigt snabbt. Efter förra nyårsafton visste jag att 2009 skulle bli ett intensivt, bra år.  Sista året med klassen, USA resa, student, bal, och en sommar med mycket planer.

När jag tittar tillbaka på de första veckorna, så kan jag bara se sjukt mycket plugg på veckorna, alltså jättemycket. Och fest på helgerna för att orka nästa vecka. Låter jätte tragiskt, även fast det egentligen inte var det. Tiden med Hampus blev bara bättre och bättre, och för första gången på ett tag vågade jag släppa en kille in på livet igen, på riktigt.

Mitt upp i allt som hade med mig och göra i våras kommer en USA resa, något jag sett fram emot i 3 år. Men det var med blandade känslor jag gav mig av till staterna med världens bästa klass, EP06. Jag hatar att lämna ställen, jag hatar att säga hejdå. Detta resulterade i en natt utan någon sömn alls då jag bara försökte umgås med familj och pojkvän så mycket som möjligt. Men vilken resa! Och vad jag lärde mig mycket om mig själv. Min hostfamilj var helt underbar, det var exakt så jag ville ha det. Perfekt. Det blev Santa rosa, Las Vegas, San Diego & LA. Hade kunnat berätta om USA resan i evigheter men då skulle inget annat av året få plats. Det var en otrolig resa.

Väl hemma på Landvetter i kortegetider och allt var det dags att ta tag i saker igen. Skolan och framför allt körkortet. Skolan gick bra, det var inte lång tid kvar till varken student eller  bal så jag kunde se ljuset i tunneln.
Först kom balen, en väldigt bra dag då jag blev nöjd med både frisyr, hår och klänning. Sen att jag gick med min älskade Hampus gjorde ju heller inte saken sämre. Det är verkligen något jag kommer minnas. Och mina vänner var hur fina som  helst…

Jag var även tränare för ett B senior lag i MFC. På grund av USA resan hade jag fått strunta i att själv vara aktiv detta året. Det var tungt. Har tävlat så länge jag kan minnas, att inte få stå på mattan med laget var jobbigt. Men som sagt, USA var värt allt. När jag kom hem tävlade mina och Helenas seniorer i SM, det var så roligt! Träningarna med seniorerna var hur bra som helst, jag saknar den tiden, och jag saknar att coacha med Helena.

Sen kom studenten, den helt klart bästa dagen i mitt liv (hittills). Champangefrukosten  tiden med klassen, utspringet, timmarna på flaket, familjefirandet, förfesten med klassen på kvällen och natten på Grand. ALLT var perfekt. Men som jag skrev tidigare så har jag jättesvårt för att säga hejdå, och även om det var den mest perfekta dag så var det sista dagen med EP06, som klass.

Nu kom sommaren! Och med den massor av planer. Fick ett jobb på Eat café och restaurang där jag inte trivdes alls. Jobbade någon månad men sen funkade det inte längre, för varken dom eller mig. Jag och mina vänner åkte till Borlänge för att festa, lyssna på musik och umgås på Peace & love festivalen. Det blev inte riktigt som jag tänkt mig, men det blev ändå väldigt bra. I slutet av sommaren åkte jag & Hampus till Turkiet, första utlandsresan tillsammans. Det var helt underbart! Att bara få njuta utan krav en vecka var behövligt. Dock blev jag väldigt sjuk på resan, vilket var jobbigt. Jag tror fortfarande att det var svininfluensan.

Jag, Jasmine & Mia tog oss till Stockholm för att se Britney. Jag glömmer seriöst ALDRIG den resan. Konserten var riktigt bra! Och att sitta och gissa Britney-låtar i ett helt nerstängt Märsta hade sin charm.

När hösten var på ingång bestämde sig en av mina bästa vänner för att lämna allt här hemma och spendera hösten i USA istället. Det var jobbigt då hon är den jag alltid kan hitta stöd hos när jag mår dåligt, speciellt på hösten. Detta var en jobbig period, men vi förstår varandra, och jag förstår även att hon åkte. Det var något hon behövde göra för sig själv, och nu är hon hemma igen. Min älskade Evelina

Jag & min älskade Hampus firade 1 år och åkte till Bohuslän till ett spahotell. Vistelsen där var hur bra som helst. Så himla skönt att bara få ägna sig åt varandra. Ja älskar dig Hampus. I höstmörkret väntade en Lars winnerbäck konsert med min bästa vän. Den var så fin, och jag är glad att det var Lisa som var med. Insåg att jag alltid har roligt med henne och att vi känt varandra sjukt länge.

Den 4:e December lyckades jag med körkortet! Efter många körlektioner och två uppkörningar (ja det var två) så fixade jag det! En helt underbar känslan.

Julaftonen spenderades med familjen som vanligt och det blev väldigt bra. Mycket mer julgodis än andra jular då jag inte går i skolan längre och har kunnat baka massor. I slutet på 2009 hade jag en kvalitetsfika med Jasmine. Den var behövligare än någonsn, för båda två. Detta var i samband med en väldigt jobbig period hemma, jag visste inte vart jag skulle vända mig. Tryggheten hade rasat. Så tack för allt Jasmine.

Så, det var det året. Då var 2009 förbi och jag är jättenöjd över vad jag åstadkommit både med mig själv och i relationer med andra. Jag har insett vilka vänner som stannar och vilka som verkligen betyder och är värda att lägga fokus på. Jag har blivit mer kär än vad jag någonsin varit. Jag har druckit för mycket alkohol vissa kvällar. Jag har saknat och jag har solat på en strand i LA. Jag har skrattat och jag har gråtit.

Jag ska fira in det nya året med bra vänner och skönt folk! Och 2010 kommer bli vad vi gör det till. Som alltid ;)

Ha ett gott nytt år allihopa!